Tula-Lina

Ja ni.
Jag har ju alltid varit liksom.. stor. Alltså tjock, om man nu ska säga så.
Har försökt (och lyckats) några gånger med att gå ner, men går upp igen. Nu har jag börjat for real, eller jag började i lördags då jag ställde mig på vågen och den stod på 72,6. Ja, jag vägde så mycket, och har faktiskt vägt runt 72 sedan vi började skolan. (under en relativt lång period i somras vägde jag 64 pga naturdiet, men så slutade jag och gick upp igen)
Men ja, hursomhelst. Imorse när jag vägde mig, alltså tisdag, så vägde jag 70,8.
Så det går framåt, och jag är positiv för viktnedgången denna gång!
Äter tre små mål om dagen och inget godis eller skit, blev lite fusk idag dock.
Det går bra, och jag ska hålla't. Ska inte börja med massa skit igen, för bara 2 veckor sedan var jag gräslig och åt godis nästan varje dag? Not my kind of lifestyle, definitely!
Mitt mål är att gå ner till 60. Alltså är jag ungefär 10 kg därifrån, men jag SKA klara det. Min deadline är skolavslutning -10. Alltså dagen jag slutar 9:an.
Sedan kommer jag antagligen vilja gå ner mer, men mitt mål just nu är iallafall 60.
Ska försöka gå ner till 65 innan nyår, men det kommer bli svårt. En månad liksom. Kan funka.. ska jobba på't!

Och btw. Nu kanske vissa som inte har träffat mig nångång sitter och tänker att "äsch, det är väl helt ok med 70 kg, du är säkert rätt lång också" men jag måste ju poängtera att jag är extremt kort, 157,2 cm för att vara exakt.
Så jo, jag är rätt tjock.

Okej, nu har jag äntligen dokumenterat detta vilket jag gruvat mig för i evigheter, men nu ska jag blogga om det här lite titt som tätt, så ja. Skoj!

Imorgon blir det begravning. Känns lite tungt, men ja. Skönt att få det gjort iallafall.

R.I.P farfar, älskardig.

<3

Idag var jag i skuuulan. Alltså skolan, lol.
Dög väl. Jaevla segt bara, och så jävla trött är man också!
Jag blev så irriterad dessutom.
Imorse låg jag och funderade starkt på om jag skulle stänga av väckarklockan och sova vidare, skulle vara värt allt.
Men så kom jag på att vi skulle ju ha både matte- och noprov, så jag bestämde mig för att gå ändå.
Men då visar det sig självfallet att vi inte skulle ha det idag ändå.
Pissigt alltså, pissigt.

Har tagit hem soarbetet och min engelska bok (som jag btw läst till hälften sedan igår, STOLT OJA) och btw jag särskrev inte på engelska bok, det är en bok på engelska, inte en engelskabok. Fattarni? Bra aite.
Men ah, så nu ska jag jobba lite hehe! Om jag orkar. Måste försöka. Ska börja med en liten uppsats på so'n om buddhism typ. Åååhhhhhh jag orrrrrkkkaaarrrr inte, men det måste göras.
Har två svenskauppsatser kvar också. Allt ska vara klart innan jullovet, eller ja, so'n skulle vara klart tills 11 December.
Var fan tar tiden vägen? Jag begriper icke!

ALLTSÅÅÅÅ
ta mig ifrån denna jävla
känsla
HahaahAHAHaha </3
Jag har saknat den men den är fan inte bekväm.
Jag är så kär så det går upp över öronen.
Tänker på dig oavbrutet.
Vad du än skulle säga till mig så skulle jag bara bli mer kär för varje ord.
Säg att du älskar mig eller be mig dra åt helvete, det spelar ingen roll.
För.. jag.. är så.. jävla kär.
Bara jag ser på en annan så mår jag illa, känner mig full av skuld. Det är som om min blodspump (ahahaha) har gått in i ett förbund med dig.
Varför gör du så?
HATAR DU MIG ELLER?
Sluta vara du.
Jag är kär i dig.
I could write your name here.. but I like the mystery. Even though u know I like you eheuheuheu..!!!!!!!!
Åh du gör mig till en barnunge. Sluta. :S:S:S

Jag vill typ. Krama dig. Pussa på'rej.
Träffa dig.
Se in i dina ögon.
Känna den värme man får av att vara vid den man tycker om liksom.

"Man gör ofta tokiga saker, när man är kär"

orkar inte, tog bort allt, fick inte ha kvar det
puss

Ojoj, länge sedan man uppdaterade här. Känns bara helt meningslöst att sitta och uppdatera om sånt som är heeeeelt meningslöst.
Men ah, igår så åkte jag med mamma och pappa på infokväll på broman (gymnasiet i hudik). Jag orkade egentligen inte, men åkte ändå. Och glad är jag för det. Som fan.
Ni vet när man tillexempel har gympa, och man får som order att springa tex 2000 meter, i slutändan så är man så jävla trött och slut på alla sätt och vis så man ger upp och sätter sig ned för att vila? Sedan tänker man att äsch, vafan.. det är bara 100 meter kvar, lika bra att fortsätta! Och även fast man är så jävla trött och knappt orkar stå upp så fortsätter man och kommer i mål, typ?
Ah, precis så känns det nu.
Äntligen har jag insett att jag måste orka, till varje pris. Det kommer bli jävligt svårt, men jag ska lyckas med det.
Det är ju faktiskt bara drygt 4 månaders skola kvar. Kanske närmare 5, jag vet inte riktigt?
Men det är inte mycket. Tänk som tiden flyger iväg! Snart är det jul. Om 5 dagar är det exakt 1 månad kvar, och då får vi våra höstbetyg som kommer avgöra vårat preliminära intag. Jag tvivlar på att jag kommer in på musik, som jag vill. Men jag ska satsa allt på att uppnå det.
Jag ska lyckas.. jag ska fan lyckas.
Jag behöver bara anstränga mig liiite, liite till!
Sedan kommer allt att löna sig right?
Som sagt, på infokvällen igår fick jag en uppenbarelse.
Ända sedan jag gick i 3:an-4:an så har jag vetat att jag ska gå musik på gymnasiet. Jag har inte riktigt fattat innebörden med det hela förrän jag blivit äldre, men bara ordet "musikinriktning" inom skolan har varit guld för mig, alltid.
Det är min dröm, min passion, det jag ska arbeta med och leva på i resten av mitt liv.
Det har alltid varit så.
Visst, jag har viljat bli ryttarinna och veterinär också en gång i tiden, men i grund och botten så är jag uppbyggd av musik. Musiken är inte en stor del i mitt liv. Musiken är inte det jag lever för. Musiken är mitt liv. Musiken håller mig vaken, och den finns alltid där.
Jag hat velat mycket mellan musik och foto de senaste månaderna. Alltså, vad jag vill gå på gymnasiet. Men igår efter att vi varit och kollat på musikprogrammet och gick vidare till foto, visst. Det lät skitkul att få hålla på flera timmar med foto och film, etc. Men det kändes så fel. Jag satt och försökte föreställa mig hur det skulle bli om jag kom in på foto/film, försökte föreställa mig där. Jag mådde illa på riktigt.
Sedan när jag tänkte på musiken, att få gå upp varje morgon och veta att musiken finns där och bara väntar på mig, trots massa teoretiska grejer, det känns så rätt. Det är så rätt.
Det är det jag ska kämpa för, att känna mig hemma.
Att allt för en gångs skull ska få kännas rätt.

ES musik, det är så det ska vara.

WOHO idag är det torsdag! Det betyder ju att imorgon så är det fredag, höhöhhöhö.
Men iallafall.
Seg dag har det varit, fast ändå helt okej.
Varit med Hanna och Lisa bara, under skoltiden alltså. Nästan precis kommit hem, mamma har inte ens sagt hej till mig ännu för hon står och pratar i telefon. Bara för att skrev det nu så blev jag förbannad och vill gå och skrika åt henne att lägga på.
När jag får såna känslor så är det nog tecken på att lingonveckan är på G. Eheeheuehihei..
Men iallafall.
IMORGON blir det stan med antivirushoran Sara, underbart. Sedan sova hos henne hela helgen I hope. Måste bara höra med pappa om han kan hämta mig hos henne på söndag.
Nu kom mamma in och sa HEJ med världens största smile hahaahiahaiah.
MEn ah.
Orkar inte tråka ut er mer just nu, men p0sshai!

Jag är så jävla trött. Gick och la mig 12 inatt och somnade på en gång, ändå vaknade jag klockan 3 idag av att mamma väckte mig för trehundraelfte gången, haha, enligt henne alltså. Jag har inte märkt ett dugg.
Låg i soffan och segade tills 17:15, nu är jag hungrig och tänker äta.
God kväll.

Woho, idag var det skola då. Som sagt så är alla i min klass på prao, så jag var nästan ensam i min klass. Hanna var dock där idag, men inte resten av veckan.
Skolkade från alla lektioner, därav så blev dagen jävligt slapp.
Klockan 13:20 hade jag utvecklingssamtal och min mor fick något fnatt på mig ärligt talat.
Hon frågade ut mig om ifall det fanns något sätt hon kunde göra mig motiverad på, jag svarade nej. Ofc.
För det finns inget. I thought.
Lite sur var jag efteråt, men det är lugnt.
Sedan kom vi hem, satt och åt. Då sa mamma att jag får 1000 kronor för vartenda MVG jag får när jag går ut 9:an, och pappa sa detsamma. Så alltså, skulle jag få MVG i alla ämnen (med tyskan borträknad eftersom jag idag slutade tyskan på riktigt) så får jag 16000 kronor x 2. (16 ämnen, får av både mamma och pappa) SÅATTEH okej, jag kommer inte få MVG i allt, inte i hälften, och antagligen inte i så många ämnen alls faktiskt.
Men skulle jag få MVG i bara ett ämne så får jag ändå 2000 kronor, och får jag i 2 så får jag 4000, så ja. Nu är jag rätt motiverad. Ganska jättemycket. Det blir en rik sommar nästa år förhoppningsvis!
+ på det så tänker jag sommarjobba hos pappa igen också, så jag kommer antagligen ha rätt mycket pengar. Ska åka ner till götet då tror jag, aldrig varit där. Kan ju släpa med mig Benny också liksom.  Hmm.. feth niceeeee.
Nu är jag rätt glad.
Ska försöka glömma allt gällande kärlek och problem just nu, försöka. Försöka. FÖRSÖKA.
Och lägga ned så mycket kraft som möjligt på skolan, så jag får mina pengar. Det är den enda motivation jag har just nu - pengar.
"Money, what more motivation do you need?" haha bra fråga.

Pussssn.

Jahopp, nu är klockan 07:02 och jag klev upp för en halvtimme sedan, om en halvtimme ungefär ska jag gå ut till bussen och dra till skolan.
Hoppas Hanna kommer idag som hon sa igår, annars kommer jag seriöst att bryta ihop idag.
Känner mig fet igen också haha, kan bero på en snuskhelg typ.
Vad nu det ska betyda?
Anyhow, imorgon kommer bli bra. Hoppas jag.
Tisdag imorgon liksom.
= hudiksvall the city.
Haha åh.
Jag fick en tvångstanke att skriva chantilt men jag har ingen aning om hur det stavas, så. :(
Mina havrefras tog just slut, vad taskigt.
Okej, att jag skriver såna där onödiga saker måste väl vara tecken på hur trött jag är/tråkigt jag har/lite ointressant jag har att skriva om?
Ska inte skriva mer ointressant för tillfället, men jag har iallafall utvecklingssamtal idag så vi får la se hur det går med det.

Tjarå.

Jahopp, så var det slut på helgen och söndagen är här.
Kan inte direkt påstå att den varit efterlängtad, menmen.
Gick och la mig runt 4 inatt, vaknade 14:15 ungefär.
Stötte på pappa i hallen haha, han hade varit här och hämtat två stolar som han fick av mamma.
Nice, då blev han nog glad.
Jag har nyss ätit havrefras med mjölk, så jävla gott är det, men man blir helt skum i gommen av det? Ew.
Och justja, nu är det ju praovecka så nästan alla i 9an i skolan kommer vara borta på prao, inte jag dock för jag vägrade praoa. Kanske gör't nån annan vecka!
Men jag har bestämt mig för att skolka järnet på skolan nu i veckan och på tisdag ska jag skolka hela dagen för att dra med Benny till Kakh på Broman (gymnasium i stan), det blir nice.
Jag har aldrig varit där så vi ska gå runt och glo som jerks heeuheueh!
Men ja, min näsa gör ont, speciellt när jag gäspar? Haha.
Nu orkar jag inte skriva något mer laaaawlllllll men ja, pussygay.

"Am I supposed to be happy, when all I ever wanted it comes with a price?"

Kan man ju fråga sig.
Idag har jag iallafall piercat mig igen, blev näsvingen idag. Mamma gjorde't på mig, ska göra en till bredvid den sedan då denna läkt. Kommer bli asnajs ju.
Har även färgat håret, ÄNTLIGEN. Nu är jag knallröd i skallen haha, slipper missfärgat!
Dock så har jag nu kommit på att jag vill vara röd i skallen, men jag har ingen mer röd toning, och har inte heller råd att köpa typ massa burkar i månaden. Hur ska man göra liksom?
Ah, får skita it. Fan då.
Har suttit och sjungit en massa också, passar på när mamma inte är hemma. Fyfan vad skönt det är att få sjunga ut lite då och då. Får mig glad ett tag eheueheuhu.

Är äckligt trött men kan inte gå och lägga mig förrän tha man har loggat. Haha, helt sjukt. Är som en tvångstanke.

Nu är klockan 02:02 vilket betyder "han kommer aldrig glömma dig" haha. Nyss, 01:01, "han gillar dig". Tror jag vad jag vill om lol.
Jag är en sån jävla tönt också som verkligen sitter och håller reda på allt det där trots att jag inte är ett dugg vidskeplig av mig, haha!

Aj, fysatan vad ont i näsan jag har alltså. Säkert svullen som ett grisknylle.
Alltså vafan, grisknylle? Jag menade självfallet gristryne.

Nu när man sovit ch blivit lite piggare så mår man lite bättre iallafall!
Mår fortfarande inte bra, men. Ah. Vettefan.
Det regnar ute, är allmänt tråkigt.
Kallt är det också. Usch.
Jag hatar vinter och höst. De sämsta årstiderna, helt klart.

Imorse klockan 9 så åkte pappa till begravningsbyrån med faster Anna och farbror Tobbe, begravning blir om ungefär 3 veckor.
Nu mår jag inte dåligt pga att farfar är död, utan även för att min rätt så fattiga släkt kommer bli ruinerade på begravningen.
Sånt tänker jag på varje dag.
Pengar.
Hur ska man klara sig?
Har jag råd?
Har vi råd?
Var ska vi få pengar ifrån?
Hur blir det?
OSv.
Det tär rätt mycket på mig. Mina vänner ber mig låna pengar av mina föräldrar, fråga om jag får lite så jag kan göra si och så, men ingen fattar att det faktiskt är nästintill omöjligt - för de har inga pengar.

Bortskämda snorungar, hoppas ni får det riktigt svårt när ni inser att era föräldrar inte finns där för att betala allt åt er.

Nu ska jag nog snart tvinga mamma göra gröt. HÖHÖHHÖ gröt med drottningsylt. Det äger ju.

Pussygay.

Jag vet inte vad det är jag gjort fel i mitt liv, jag tycker att jag försöker och försöker men åker bara mer och mer ner i skiten.
Sjunker djupare ner i träsket och snart drunknar jag i min egen sorg.
Jag känner mig så sjukt, äckligt värdelös.
Det går alltid åt helvete.
I skolan, kärlek, bland mina vänner verkar allt helt loco och mitt eget psyke går samma väg som allt: ner.
Det har gått så långt att jag är så slut psykiskt och fysiskt att varje morgon och kväll får jag äta alvedon och har värk i huvudet, kroppen och allt.
Precis vartenda steg jag tar smärtar överallt.
Att kliva upp på morgonen dödar allt mer och mer inom mig, och jag har absolut ingen motivation kvar till att ens göra det. Kliva upp alltså.
Jag "sover över" så ofta jag kan, för att så slippa åka till skolan och träffa alla äckliga människor, slippa allt äckligt skoljobb och bara få ligga och sova.
Min mor har börjat tröttna rejält på mina sovmorgnar nu.

Att nu även bli dissad igen har totalt brutit ned mig. Okej, det var inget på g eller så. Det har jag vetat hela tiden. Men att verkligen få bekräftat att det inte ens finns en litenliten chans, det smärtar.
Förra gången trodde jag verkligen inte att jag skulle kunna ta mig upp, men kort därefter så stöter jag slumpmässigt på denna människa och allt, precis ALLT känns så jävla mycket lättare. Som om jag haft en stor sten balanserandes på mitt huvud som äntligen föll ned mot marken, precis så lättande var det att finna dig.
Och det kändes med en gång. Alldeles precis på en gång, de första orden vi skrev till varann, det kändes i hela kroppen.
Och nu är allt precis som innan det började, om äns värre.
Allt händer på samma dag.
Diss, död.

Nu är klockan 03:03, enligt det vidskepliga smset betyder det "han tänker på dig" haha. Vilken han?
Denna "han" existerar nog inte.
Det märks tydligt. Han verkar finnas där, och flyger iväg lika snabbt som han dyker upp.

Just nu vill jag bara hålla om någon, vem som helst. Hålla om, gråta ut som ett barn. Förklara allt, berätta precis allt jag känner. Sitta tyst och bara tänka, tillsammans med någon.
Men jag kan inte.
För det första så vill jag inte visa mig så svag inför folk. För det andra så litar jag på väldigt få, förlåt, men det är sant.

Tisse, jag behöver Tisse.
En kram. Tystnad. Allt jag behöver, bara Tisses närhet. Fan. Snart måste det ske alltså.

Alltså. Jag kan ännu inte släppa det. Dig. Alltså. Hela tiden är du det enda som kretsar runt min hjärna.
Ditt namn. Ditt allt. Du. Det spelar ingen roll för mig att du är drygare än sirap, faktiskt. Det spelar ingen roll hur många gånger du än ber mig dra åt helvete, säger hur jobbig jag är. Det får mig bara tycka om dig mer.

Nu när jag skrivit allt det här så känner jag hur hela mitt hjärta slår lika snabbt som en hackspett typ. Jag mår illa, jag har frossa, och ont. Överallt. Precis överallt. Och nu börjar jag gråta också.
Jag trodde September var värst, och jo, det var visserligen gräsligt.
Men jag tror nog att den här dagen toppar hela den månaden.

Jag älskar att blogga. Det är skönt att kunna skriva av sig en massa, även om inte så många läser. Det är skönt.

Fyfan alltså. Nu mår jag nog värre än någonsin. Jag vill gå ut och skrika och gråta. Sitta på en brygga och stirra ut över vattnet, höra vågorna klucka och känna den iskalla vinterkylan som sakta börjat smyga sig på.

Nu är jag färdig. Med denna text, och med allt. Nu ger jag upp. Jag orkar inte slåss för något som aldrig kommer ske. Jag orkar inte engagera mig med någonting alls. Nu har världen segrat och erövrat mig.

Congratulations, you won.

Idag gav han upp och släppte taget om livet.
Min farfar.
Min söta, älskade Rune Jonsson. Världens underbaraste lille man.
"Pesak" som han alltid blev kallad i sitt liv.
Musikern, skojaren, mannen som varit min idol hela livet.
Efter cancer, hjärtinfarkt med hjärtoperation och sedan 4 strokes så fick han nog.
Jag förstår honom.
Han har levt ett sjukt bra liv, haft roligt, levnadsglädjen har alltid varit på topp.
För ett år sedan då han fick sin sista stroke så fick kroppen nog och han blev nästintill förlamad i hela kroppen. Kunde inte prata, bara få ur sig massa mummel.
Han fick då sitta i rullstol för jämnan och några månader senare flytta in på ålderdomshem.
Ända sedan första dagen i rullstol så har han vantrivts med livet, man har sett hur gnistan i hans ögon förfallit och lågan slocknade.
Imorse orkade han inte mer och gav upp.
Det var väntat men ändå chockerande som in i helvete.
Man inser inte förrän det är för sent vad det är man missat.
Jag känner att jag träffat honom alldeles för lite, även om jag träffat honom rätt mycket.
Jag älskar honom.
Jag saknar honom.
Jag har sjukt ont i magen och det känns så overkligt.
Idag när vi gick in på hans rum och han låg där i sängen, blek och livlös, så sprack det för oss allihop.
Jag, faster Anna, farmor och pappa brast ut i storgråt och stod där och bara.. grät.
Sedan satt vi tysta och kollade på honom.
Det var otäckt, hemskt, gräsligt. Det kändes precis som om han skulle vakna upp när som helst, som om inget hade hänt.
Men tyvärr så sker ju sånt bara i sagor och filmer.
Fan alltså.

Rune, farfar, nu har du iallafall fått somna in och vandrar förhoppningsvis på en massa vita fluffiga sockervaddsmoln och väntar ivrigt på att vi ska komma dit.
Men uppe i himlen går jordens livstid på en sekund, så vi ses förhoppningsvis snart.

R.I.P.

<3

Idag började det snöa. Och det snöar än. Taket på grannhuset är alldeles vitt, och det är kallt och blaskigt ute.
Jag hatar, hatar, hatar snö. Fyfan alltså, buhu.
Måste köpa en ny vinterjacka! FAN jag som är nästintill pank all the time. Hmmmmm damn.

Nu när det är kallt så blir man sugen på att gå och duscha också, men jag duschade igår så jag ska nog inte duscha idag. Mitt hår kommer dö av vattenmissbruk eller något haha, fett ovärt.

Fick även idag veta att jag hade 100 poäng när jag slutade 8:an. 100 poäng haha. För 2 år sedan hade det varit minst det dubbla. Jag kan, jag kan så jävla mycket. Alla säger det, tjatar om det, och jag vet det själv. Jag kan. Jag kan gå ut med full pott om jag vill, utan någon extrem kraftansträngning.
Men jag orkar inte, jag orkar verkligen inte. Jag sitter på lektionerna med illamående i hela kroppen pga att jag är så psykiskt trött på grund av skolan. Det är hemskt. Skolan kan ta sig någonstans.

Jag vet inte vad jag ska säga, orkar inte skriva mer om skolan och det finns inte så mycket annat att berätta för tillfället. Jag vill äta risgrynsgröt, eller mannagrynsgröt. Åh. Jag vill ha gröt. Jag ska fan äta gröt senare, bestämmer jag nu. Najs.

Ttyl bbies.

Idag slog det mig. Hårt, i magen. Jag går i 9:an. Jag har gått med mer än hälften av alla i min klass ända sedan jag gick i dagis. Jag älskar dem allihopa. De är underbara. Så idag slog det mig att fan, snart är det slut. Om några månader är allt slut. Vi kommer kanske aldrig mer att träffas?
Idag bestämde vi tryck till avslutningströjorna. Avslutningströjorna. Det var då det slog mig, alltsammans.
Det känns så skumt. Sjukt skumt. Men samtidigt så jävla underbart att äntligen få åka ut ur den här skiten och börja leva på riktigt.
Fine, Allie.

För övrigt så har dagen varit mycket seg, inte fått något gjort precis som vanligt. Jag, Hanna, Carro K och Lisa ska sjunga "all I want for christmas is you" på julshowen innan lovet, kommer bli skitbra. Ska se till att någon filmar så jag kan lägga ut på youtube och posta här vaaavavavav, så ni får se. Höhöhö.

Och jag har fortfarande ont i hjärtat, om möjligt ännu mer än igår. Jävlar alltså. Hate this.

Och nuuuuuuu så har jag bestämt att jag drar in till stan på tisdag, antagligen med bögbenny om han vill, och vi drar och våldgästar Kakh på broman höhöhö, sjutt najs. Sedan är vi väl i stan i stort sett hela jävla dagen! Har även kommit på att jag har pengar så jag kan dra till stan en dag till. Vem är på?

Jag är helt slut, både psykiskt och fysiskt. Min avund stiger mig åt huvudet. Jag är kär och galen, känns hemskt. Även fast det ibland är jättemysigt, men ändå.
Det är någon sorts omöjlig kärlek, as always.
Jag har gått och blivit obsessed by låten Kamphund av Raubtier. Och av ordet kamphund i överlag. Hemskt med tanke på hur synd det är om kamphundar.
Sjukt att folk påstår pitbulls och liknande hundraser vara kamphundar, folk verkar inte begripa att det är ägaren som skapar kampen - inte en medfödd gen inom en viss ras.
Sjukt.
Helt jävla bisarrt är det.
Men skit samma, nu ska jag inte hålla en lång predikan om min empati för dessa stackars jyckar, men jag lider med dem.
Jag måste färga håret snart hmm. Mitt ser rent ut sagt förjävligt ut för tillfället. Grotescooooo! Haha skoj.
Fyfan vad jag mår dåligt i hjärtat nu alltså, kan inte släppa det. Jävla avundsjuka, jävla kärlek.

Ahwell, pussy gay.

Idag blev första gången på nästan 2½ vecka (med lovet inräknat också) som jag var i skolan. Helt okej, jävla huvudvärk bara.
Kände mig allmänt fet och så men det är lugnt.
Sitter och funderar lite på piercings, vet inte riktigt hur jag ska göra.
Har börjat tröttna lite på min vertikal, mest för att den inte passar ihop med något annat.
Vill ha en vanlig, simpel jävla labret också. En centrerad alltså. Men då måste jag antingen ta ut vertikalen eller sätta en till på andra sidan, som jag hade förr.
Också är jag sugen på en medusa igen. Och jag vill ha smiley, men då kan jag inte ha medusa. Jag vill ha erl, men vet inte om jag vågar med tanke på hur fula ärr man får på ett rätt synligt ställe om man ångrar sig.
Osv.
Nu fick jag ett glädjerus genom hela kroppen för någon sekund bara för att jag är så kär.
Haha, love makes me go nuts.
Hursomhelst, orkar inte tänka på något mer att skriva nu. Have a nice day!

Igår blev fett lyckat. Ska inte gå in på några detaljer, men det var verkligen jätteroligt. Nu sitter jag hemma hos Sara och lyssnar på en massa musik, är lite halvdeppig och jävligt kär. Haha, helt galet. Slå mig.